Syfte

Laborationen går ut på att förstå och se om Sandra har nått förståelsen att när det är vardagar, och när det speciellt är skola dagen efter, går det inte att vara uppe hur länge man vill.

Teori

För att orka genomföra dagens aktiviteter och inte somna över kontorsbord och skolbänkar, behöver alla människor sin nattsömn. Beroende på fysikaliska egenskaper men även ålder behöver man sova olika lång tid. Som en tumregel kan man säga att vuxna behöver mellan 6 – 8 timmar, medan barn behöver mellan 8 - 12 timmar. Om tingens beskaffenhet är sådan att man måste gå upp kl. 06:00, kräver detta man, som barn, bör gå och lägga s runt 20:00.

Hypotes

Hypotesen vi jobbar efter är att ”Plötsligt händer det”, men att idag är nog inte dagen det händer.

Metod

Utensilier

• 1 Pappa (Bestående av mig)
• 1 Sandra (Bestående av Sandra)
• 1 Klocka (som visar något efter 19.30)

Experimentet inleds med att jag ropar in mot Sandras rum:

Jag: ”- Sandra!”

Sandra kommer springande ut från sitt rum mot vardagsrummet och experimentet fortskrider enligt följande:

Sandra: ”- Vad är det?”

Jag: ”- Det är dag att borsta tänderna.”

Sandra: ”- Måste jag gå och lägga mig?”

Jag: ”- Klockan är över halv åtta så det är dags att gå och lägga sig.”

Sandra: ”- NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!”

Experimentet avslutas med att Sandra springer tillbaka till sitt rum och smäller med dörren.

Resultat

Idag var inte dagen då det plötsligt hände.

Diskussion

I enlighet med hypotesen vi arbetade utifrån så blev utfallet vad vi förväntade oss. Sandra har inte kommit till insikt att hon behöver sova för att orka med morgondagen. Detta trots att hon skall fylla 8 år. Det kanske beror på naivitet från vår sida, men vi har ett tag nu trott att Sandra skall mogna och börja förstå eller i alla fall sluta kämpa emot.

Mats Lindestam

Livets Hårda Skola -12

2012-05-15

"Something, something... from a man in Brussels

He was six foot tall and full of muscle

I said, "Do you speak-a my language?"

He just smiled and gave me a bit of my sandwich"

Jäkla konstigt! Vaför skulle han låta den andra killen ge honom en bit av sin egna smörgås?

Ja, han var ju "six foot tall". Det inger ju respekt så det är väl en anledning så god som någon.

Han var väl rädd.

Inte förrän många år senare fick jag höra av en arbetskompis, som varit i Australien, att det fanns något där som hette "Vegemite".

"Vegemite is a dark brown Australian food paste made from yeast extract.

It is a spread for sandwiches, toast, crumpets and

cracker biscuits, and filling for pastries."

Det låter sådär. Allt fick sin förklaring och sången blev till något helt annat:

""Buying bread from a man in Brussels
He was six foot four and full of muscle
I said, "Do you speak-a my language?"
He just smiled and gave me a vegemite sandwich"

För ett tag sedan kom jag och Anette att prata om just detta och hon tyckte också att det var konstigt med killen och smörgåsen, fortfarande!

Jag kunde se att en sten föll från hennes hjärta och hon kunde, avspännt, släppa ner axlarna från öronen när jag hade berättat för henne om "Vegemite Sandwich".

"-Du skall bara ta självscanningsettiketter när du skall självscanna!", sa kassörskan på Kvantum i Landskrona.

"-Ehh.. Jaha, ja!", var allt jag fick ur mig.

Hon har ju rätt. Jag gjorde fel och det måste ju beivras. Fast:

1. Min intention var inte att missbruka självscanningskvittona.

2. Min intention var att självscanna. Det var bara det att ingen hade ring hem till mig och sagt att självscanningen inte var öppen idag. Jag handlar inte i den här affären dagligdags så jag vet inte besökstiderna för självscanningen

3. Spelar det någon roll att jag hade råkat sätta självscanningsettiketter på min påse potatis och min påse Royal Gala?

Absolut makt korrumperar absolut. Nästan ingen makt gör folk helt anala.

Det är så man skall tänka och ingen vill ju vara en betongröv. Man skall var go och gla' och positiv. Halvfullt skall det vara.

Prova det när ni är ute och springer och vänder för att ta er hemåt. Nu är löprundan halvfull!?

Jag ser nog helst att rundan är halvtom, när jag vänder, tack.

Det är inte bara på barn det fungerar, omvänd psykologi.

Stoppa det i er pipa och rök det, era positivitetshysteriker!

Jag kom att fundera lite på varför det alltid blir så stort fokus på männens bidrag i hushållet. Somliga saker som männen gör blir nästa så stora att man borde införa en nationell helgdag eller åtminstone ha en flaggdag.

Till exempel kokade Pappa julgröten på julaftonsmorgon. Han stod där och läste en bok och rörde och rörde i grytan i timmar. Ett riktig hederligt långkok. Morsan lagade mat 365 dagar om året men den stora begivenheten var när "Far" kokade gröt.

Det är männens Gud-givna rätt att sköta grillen och när dom gör det så är det något speciellt som spelas upp inför allas ögon. Morsan lagar mat 365 dagar om året men den stora begivenheten är när "Far", iklädd förkläde och grillvante, med sin trådlösa Weberr-grilltermometer bränner vid några hamburgare.

Nu har jag sjäv lagt till, i vår familj, en "happening" av lika episka mått. Minst en gång per halvår skall "Far" frosta av frysen.

Kom inte dragande med någon fjollig "Självavfrostande"-frys. Att frosta av frysen, på ett korrekt sätt, är ett hantverk och skall inte tas lätt på. Förmodligen är det nog bara "Far" som kan ro det i land.

Dessutom är det ett utmärkt sätt att få koll på allt frystorkat "bös" som ligger längst ner, längst in i frysen.

Sandra är nöjd. Den äter praktiskt taget själv!

Jag har tänkt på det i ett och ett halvt år. Ett halvår har ärtorna legat i skafferiet. Nu är dom i alla fall upp på köksbänken, så innan årsslutet skall det nog bli Hummus.

Jag köpte ny jeans häromdagen. Jag har en liten fråga: "-Är det gay med stretchjeans?" För i så fall så tänker jag inte berätta att det var ett par sådanda jag fick tag i. Ärligt talat så är det ganska gött. Lite som att går runt i pyjamasbyxorna hela dagen.

En spinn off effekt är att man får ett titthål in till de låtar som är basen till mixen. Jag har länge lyssnat på "Eric Roberson - A Tale Of Two People" och har tyckta att tjejen som sjunger "Two People" gör det på ett skönt sätt men inte gjort mycket åt det.

En dag satt jag vid datorn och gjorde något samtidigt som jag slölyssnade på låtar i Spotify. Plötsligt hoppad något ut och skallade mig. Det var "Two Peopel"-tjejen i ett helt annat sammanhang "Trina Broussard - Inside My Love". Vilken helt fantastisk låt. Det visade sig även att jag hade skivan och har lyssnat på den massor med gånger. Tydligen har inte höra det speciella med "Inside My Love" förrän Eric Roberson gav mig nyckeln att låsa upp den med.

Som om det inte räckte med det så visade det sig att "Inside My Love" inte är ett Trina Broussard orginal utan den gjordes i orginal av Minnie Ripperton (med reservation för att jag inte följt tråden hela vägen).

Plötsligt har en hel ny värld av musik öppnat sig. Allt tack vare några sekunders samplig i en låt.

Visst är det väl underbart!?

Jag vill tipsa om "whosampled" (http://www.whosampled.com/). Där kan du leta upp vem som samplade vem och vem som har blivit samplad av vem. Hittar man inte nya infallsvinklar där så är man bortom all hjälp.

Läste följande artikel i AB (http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article14397029.ab) och måste bara saxa några griniga kommentarer från Melodifestival-töffarna.

Om ni frågar mig så kan Ranelid dra röva i koks men att han vinner en deltävling och samtidig blottar på hur stort allvar Melodifestivaleliten tar sig är stor komedi. Här är några axplock:

"Björn Ranelids och Sara Lis finalplats betydde slutet för Mattias Andréasson i tävlingen, som slutade på en femteplats. Han är märkbart besviken på resultatet.

– Det är inte på riktigt, det är ett skämt. Ska de skicka det här till Baku för att representera Sverige? Det känns inte som att det är en seriös musiktävling. Man blir bara besviken, säger han."

"på hemmaplan reagerar Andréassons EMD-kollega Erik Segerstedt starkt mot svenska folkets val.

– Jag kan inte smälta att Ranelid går vidare. Det är ett jävla skämt. Folk röstar och folk vill inte ha bra musik, ­säger han."

"Love Generation instämmer i kritikkören:

– Att rösta på Ranelid är som att rösta blankt i ett partival. Som en strejk mot Melodifestivalen. Jag hoppades att nya moderna Sverige tänkte annorlunda, säger sångerskan Charly Q."

Nya moderna Sverige tänkte annorlunda, hjärtat! Det ny moderna Sverige röstade demokratiskt och kackade på er och er festival. "Now put that in your pipe and smoke it!"

"Andreas Johnson visade, till skillnad från Ranelid, inte sin åsikt med ord utan pekade i?stället fingret mot kamerorna. Sen lämnade han festlokalen."

Det är så man hoppas att ett gäng människor har tagit sig samman och röstat på Ranelid bara för att ge Melodifestivalen och Hittepå-musikanterna en knäpp på näsan. Vem är EMD, är inte det ett "Hittepå" från någon reality-soppa ála Fame Factory, Idol, etc...? Hur kan dom ta sig på så stort allvar? Ni har haft mer än era 15 minuter, var glada för det.

Man kan kan inte tävla i musik, basta! Inte ens i skitmusik. Jag älskar musik och blir provocerad av skiten. Låt det försvinna ur rutan. Jag hoppas följande person är något på spåren:

"En person i produktionen drar Ranelid-effekten ett steg längre:

– Är det här slutet? Är tävlingen över nu? Melodifestivalen tog död på sig själv idag."

Man kan alltid önska men tyvärr blir det nog inte så. Det handlar ju egentligen om pengar och det tjänar man hur det än går, varesig Ranelid vinner eller förlorar. Det enda som skulle få ett slut på det hela är om folk skulle sluta titta och det lär väl inte hända. Inte om man tittar på hur det såg ut, på Facebook, före, under och efter. Har folk så lite att göra?

Detta till trots så måste jag säga att det har gått framåt. Det är bara onsdag och jag funderar på att gå och jobba i morgon. Allt hänger förstås på om jag kan få på mig ett par skor.

Första gången jag opererade ett nageltrång, var det någon 1700-tals fältskär som utförde operationen. Tån var fullständig köttfärs och jag fick kämpa i tre veckor med infektionen. Jag kanske skall vara glad att jag har den kvar.

Jag förbarmade mig över Sotis idag och haltad mig in till honom och satte mig och klappade honom ett tag. När jag hade fått nog skulle jag resa mig. Då morrade Sotis till och gjorde ett utfall. "- That M.F. is crazy!"

Han har nog missförtåt att jag inte är hans personliga "klappare" och att det inte är han som leder showen.

Igår fick jag och Anette var med om ett unikt tillfälle, Sandra i ett par jeans och en vanlig enkel tunika. Jag tyckte att hon var så fin att jag var tvungen att föreviga det.

I vanliga fall så är det Glitter, Glamour & Nobel-fest, eller så är det ännu värre.

Vi "got ahead of ourselves" och gjorde klara och skrev ut inbjudningarna innan vi hade kollat upp om lokalen, vi skulle ha, var ledig!

"You live, you learn!"

BTW: Ni bör nog heta Sandra också.

"Nu vet jag var klistermärkena till min Guitar Hero-gitarr tog vägen!"

Det tog två år men nu har äntligen favvisyxan fått ett nytt handtag. Endast det bästa är gott nog "Hickory" från Hultafors.

Nu skall det splintas tändved, en masse.

Vid 110:an/Väg 17-rondellen stod en skylt. Kan någon säga mig hur sjutton den visste var jag skulle?

Jag tror det hade gått bra i alla fall, men tack för påminnelsen!

Why obfuscate Skånetrafiken? It's hard enough.

Då passar jag på att ha en riktig grabbafest.

  * Går runt i huset utan byxor.

  * Äter Chorizo, med fingrarna, direkt ur stekpannan.

  * Dricker mjölk direkt ur pakteten.

Livet är gött att leva!