Direktlänk till inlägg 21 augusti 2010
Jag var ute och joggade och hade just passerat Möllan (info för insatta) och var på väg hem. Det var lite tungt idag och jag vet inte varför. Alla tecken pekade på en behaglig runda.
En cyklist kom smygande upp bakom och passerade. Han hejade så glatt när han var på väg att passera. När han hade passerat såg jag att han var ensam på en tandemcykel. I det ögonblicket tog min hjärna ett nacksving på sig själv och började brottas.
"-Skall jag, skall jag inte, skall jag, skall jag inte..?" "-Jag gör det, jag ropar på honom och frågar om jag får ta baksitsen tillbaka till Tågarp. Det går ju endå lite tungt idag."
Den lilla tvekan gjorde att tillfället hade passerat. Killen hade cyklat vidare och jag fick ta mig tillbaka till Tågarp för egen maskin.
Sensmoralen i denna lilla historia är att man skall ta vara på tillfällena som ges. Låt huvudet känna och låt magen tänka. Känns det rätt i magen så gå för det, där och då. Du kommer inte att ångra dom gångerna du gjorde det. Du kommer bara att ångra dom gångerna du INTE gjorde det.