Kan till exempel se ut såhär.

Idag bråkade vi om att Sandra inte fick ha kläderna till sitt Disco-kalas (17/12) redan i morgon. Så dumma är vi!

I går bråkade vi om... Det har jag glömt, men i förrgår bråkade vi om... Det har jag också glömt. men dagen innan det... Ja, vi bråkade i alla fall och på den vägen är det. 

Jag har hört att 6 åringar är riktigt bråkiga och det blir hon om en månad. Må gudarna vara oss nådiga.

Jag älskar SVT Play och speciellt deras dokumentärer.

Hur vill man hellre sitta och se en "hittepå"-dokusåpa när man kan få "The Real Deal" på SVT Play. Det är "beyond me".

Jag vill plussa lite extra för dokumentären om Anvil, "DOX - Anvil!". Den är helt underbar men även väldigt tragisk (lite som Torsk på Tallin). Man undrar mer än en gång hur dessa killar är funtade. "Väx upp, klipp er och skaffa ett jobb"!

När dokumentären är slut sitter man dock där med leende på läpparna och undrar vad f-n man själv håller på med. En riktig "feel good"-historia.

Är det någon som kan förklara, för mig, vilken fysik som ligger bakom följande fenomen?

Ett cykelhjul, och då tänker jag mig mellan fälgen och navet, består av, grovt räknat, 320 grader luft och 40 grader ekrar. Det blir i procent: 11% någonting och 89% ingenting. Endå... 80 % av gångerna man skall låsa sin cykel så hindras man från att göra det för att det är en eker i vägen. Är där inte en eker i vägen så lyckas man hamna mellan de två ekrarna som har en ventil mellan sig.

Till saken hör att jag har tappat den ogrange reflexen som skall sitta på hjulet. Det borde ju höja oddsen för att man skall lyckas låsa sin cykel på första försöket. Men inte!

Har skallighet med övervikt att göra?

Jag har, på senaste tiden, sett många korpulenta dammer med en påfallande gles kalufs. Jag har inte sett, inte vad jag kan påminna mig i alla fall, någon dam med "normalvikt" som har så gles frissa.

Killar tappar ju håret left, right & center, oavsett vikt, men för damer verkar det som om vikten spelar roll.

Jag har länge haft en fast övertygelse att evolutionen håller på att göra sig av med vårt hår. Håret har ju egentligen ingen funktion. Det är ju t.ex inte päls som skall hålla oss varma och eftersom det inte har någon funktion så försvinner det sakta men säkert generation efter generation.

Fast det är en annan spaning!

Jag kommer ut här och nu!

Jag har inte en jä-la aning om Interpunktion. Jag har inte en aning om grammatik fakitskt! Inte ens den svenska grammatiken.

Jag har försökt, mina lärare har försökt, lära mig men det har bara inte fastnat. Nu skiter jag helt enkelt i det. Jag vet var man sätter punkt, frågetecken eller utropstecken. Det är så långt min kunskap sträcker sig.

Let it be known! Jag sätter kommatecken helt slumpartat! Där jag tycker det ser snyggt ut helt enkelt.

Så om någon nu har retat sig på det (ingen har trätt fram ännu) så har jag förekommit er. Forever hold your peace!

Jag har aldrig fattat charmen med grammatik. Vad skall man med det till? Man pratar och skriver långt innan man lär sig om grammatik och då är det försent. Som sagt har jag har försökt med svensk, tysk och engelsk grammatik. Engelsk grammatik består förresten endast av undantag, inga regeler. Hur lätt är det att lära sig?

Jag läser just "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery. Den boken gör mos av mig och människor med mina åsikter om grammatik (och konst för den delen). Hon har fullt av poänger och jag känner mig överbevisad. Dock är jag en gammal hund och jag tvivlar på att jag kommer att lära mig sitta (läs grammatik).

Varje år vid den här tiden går vi skilda vägar, jag och min sambo. För varje år, vid den här tiden, ger sig Anette iväg på en lååång resa. Inte så lååång resa i rum (hon sitter ju i soffan) men väl i tid. 

I år startade den resa idag. För idag började "Vinterstudion" i SVT. Nu ses vi inte på helgerna för än framåt våren. Det är så vi behåller glöden i vårt förhållande. 

Kan kanske vara ett tips till andra?

Såg ett mycket bra program om bantning på SVT Play "10 saker du bör veta om bantning". Det var som en bekräftelse på min spaning "Kanske inte PK".

Gör man inte av med mer kalorier/joules än vad man stoppar i sig så går det åt pipsvängen.

Thats the matter of the fact, full stop!

I dokumentären visades en tjej (Debbie) som var hyggligt kraftig. Man undrade varför tjejen inte kunde bli smal, fast hon åt nyttigt? Åt nyttigt gjorde hon. Tjejen menade dock att hon hade "trög ämnesomsättning". Hon gick med på att vara med i en undersökning för att ta reda på varför hon inte gick ner. 

Man preppad någon sorts vatten, med isotoper, så att man kunde spåra kalorier i frukten av 1:an. Därefter stenkollade man tjejen i nio dagar. Dom första dagarna fick hon föra videomatdagbok och sedan fick matdagbok med hjälp av papper och penna. Man menade att man var mer noggrann när man förde dagbok med papper och penna. 

Efter nio dagar utvärderade man resultatet. Det visade sig att med videomatdagboken så missade tjejen att ta med 60 % av det  hon hade ätit. Med papper och penna varianten av matdagboken så missade hon att ta med 43 % av det hon hade ätit.

Alltså, det finns ingen "trög ämnesomsättning". Det finns säker inga andra ursäkter att ta till i heller. Pesonlig ansvar är det som gäller! Ta med det på din agenda Herr tjockombudsmannen!

En bok jag vill rekomendera är "El Choco : svensken i Bolivias mest ökända fängelse" av Markus Lutteman.

P3 Dokumentär har gjort ett program om killen i boken "Svensken i Bolivia".

Boken handlar om:

"27-årige Jonas Andersson från Kungälv hade i ett desperat försök att bli av med sina skulder erbjudit sig att göra en affärsresa till Bolivia. Han åkte fast på flygplatsen med nästan tre kilo kokain i väskorna och hamnade på det ökända fängelset El penal de San Pedro, 3 600 meter över havet i Bolivias huvudstad La Paz."

Varför jag kom att tänka på den boken just idag är för att Jonas beskrivs i boken som den blonde jätten. Vad jag har förstått av boken så är Jonas en lång kille men det är inte bara det som gör honom till en jätte. Folket i Bolivia beskrivs som jättesmå vilket gör kontrasten ännu större. När jag läste det så tänkte jag att "ok, dom kanske är lite kortare än vad vi är, men hur korta kan dom vara?".

Vissa morgnar, när jag åker till jobb, så finns det en dam, på samma tåg, som lever upp till alla fördommar man/jag har om folk som bor i bergen i Sydamerika. Hon ser ut att, och det här har jag ingen aning om men låter mina fördommar få fritt spelrum, komma från Sydamerika, kanske just Bolivia, och vara av indiansk härkomst. Hon är mörk brun i hyn och är verkligen jättekort. Jag gissar att hon är max, en bra dag, 137.5 cm.

Så om damen på tåget är av Boliviansk medellängd, så tror jag att även jag skulle kunna sorteras under epitetet "Den blode jätten" om jag reste till Bolivia.

Läs boken, jag rekomenderar den varmt.