John Emerich Edward Dalberg-Acton yttrade "Makt korrumperar, och absolut makt korrumperar absolut".

I tillägg till det vill jag säga att "Väldigt lite men endå makt gör folk helt anala". Speciellt kärringar som får makt över mjölkkylen eller makt över att ge dig tillgång till t.ex passerkort.

Dagen startade upp på ett bra sätt när jag i morse fann att mitt passerkort hade ålat sig ur min passerkortshållare. För det första gjorde det att jag var tre timmar sen till jobb. Vilket är dåligt enkom för att jag har apmycket att göra på jobb och riskerar att få tillbringa helgen på jobb. Men det det I-landsproblemet kan vi lägga åt sidan för tillfället.

Det andra ett frånvarande passerkort för med sig är att man får en anledning till att besöka vår kära medarbetare på ID-center i Lund. Helt naivt tänkte jag att när jag väl är där så kan hon spärra mitt gamla passerkort och ger mig ett nytt, så är den saken ur världen.

Nu funkar inte världen så!

Det gick alldeles utmärkt att spärra det gamla kortet men att få ett nytt det var en helt annan sak. Man var nämligen tvungen att vänta 24 timmar innan man kunde få ett nytt kort. Någon kunde ju hitta kortet och skicka in det.
- Men, tyckte jag, vad spelar det för roll? - Kortet är ju spärrat och det är bara en bit plast. - Varför skall man vänta på att någon kanske skickar in det?

- Ja, så är det, tyckte medarbetaren (Lite makt = Anal!).

Jag försökte lirka med henne och berättade en snyftarhistoria om hur mycket det var att göra på jobb och att jag behövde jobba i helgen. Fanns det ingen temporär lösning? Då kläcker hon ur sig.

- "Ja, man får se till att hålla i sina grejor!"

Vafan är det för en kommentar?! Är jag fem år gammal? Är jag din unge? Jag förstår mycket väl att man "måste hålla i sina grejor". Även om man gör det så händer "shit" i alla fall ibland. Jag tvivlar starkt på att jag är den första personen, i Ericsson historien, som har tappat sitt passerkort. Jag tror icke heller att jag är den sista. Den gamla plastbiten är spärrad! Ge mig en ny plastbit, kärring!!! Vad fan är problemet???

Det sa jag inte till henne utan hintade lite försynt att: "Vad skall man göra?" "Man kan ju inte limma fast kortet i hållaren."

Hur det nu var så fanns det en temporär lösning som kunde ge mig access över helgen. Men det var inte enkelt och jag skulle vara evigt tacksam.

När jag kom tillbaka till mitt skrivbord så såg jag att min arbetstelefon låg där. Tydligen hade jag glömt den när jag gick hem dagen innan. På telefonen fanns ett SMS från en kille (två korridorer bortanför där jag sitter faktiskt) som hade hittat mitt gamla kort. Det som tjugo minuter tidigare blev SPÄRRAT!

 

pappa oscar

29 oktober 2010 13:20

Se där!
Hade du hållit i grejerna så hade allt ordnat sig.
Slarva bort kort OCH telefon. Inte bra.

Mats Lindestam

29 oktober 2010 14:30

F'låt! (& kopplar på sin "ledsen valp"-look)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

De är nästan så att det svindlar.    Att familjen Andersson/2*Lindestam skulle finna ett gemensamt intresse i att cykla och cykla MTB dessutom.   Idag bestämde vi oss för att käka en tidig fruckost och sedan ge oss ut i görnsakerna runt Saxto...

Vår nya pärla, en Espressomaskin, direkt från kontinenten. ...

Nya örhängen och ny fotlänk. Fast den kan ni ju inte se.

Det är inte mycket fond man får ut på tio kg kalvben. Men fonden är högoktanig och kommer att bidra till många goda såser i sommar. ...