Precis, 2.5 h, innan Sandras kalas ringer det en pappa och vill anmäla sin son. Idiot (pappan då alltså)!
Det var inte helt utan njutning som jag sa att det tyvärr inte gick eftersom sista dagen att anmäla sig var i måndags.
Jag är helt säker på att föräldrarna tror att man inte har hjärta att säga nej & därför kan ringa hur sen som helst. Tji fick dom!
Lyllan Blogglus
17 december 2010 15:22
Han får ju helt enkelt skylla sig själv och ta att sitt barn blir ledsen när han glömde hjärnan i garderoben... Man har ju en sista anmälningsdag utav en anledning.
http://gasoline.bilddagboken.se
Ubbe Larsson
18 december 2010 10:21
Du är ond...;-)
Wiveca
18 december 2010 16:16
Gissar att du mår rätt bra....gissar också att det var en liten kille som blev rätt ledsen. Bra jobbat!
Mats Lindestam
18 december 2010 17:01
Hej,
Vet inte om kommentare var för eller emot. Jag kan dock inte tycka att jag har gjort fel. Faller det en skugga på någon så är det grabbens päron.
Wiveca
19 december 2010 17:05
Hur svårt är det? Tänk din dotter i grabbens ställe!
Mats Lindestam
20 december 2010 11:46
Rakt tillbaka! Vad är det som är svårt att förstå?
Jag kan mycket väl sätta mig in i hur grabben känner sig. Speciellt som det pratas i skolan om att det är kalas. Hur är det mitt problem? Det är grabbens pappa/mamma som har problem. Är det för mycket begärt att man kräver svar en viss datum?
Om jag satte min dotter i den situationen, gud förbjude, så skulle jag falla ner på mina bara knän och be henne om ursäkt. Jag skulle inte försöka lasta över problemet på någon annan som killen pappa gjorde. Han får väl skaffa en ryggrad och stå för vad han har gjort.
Vi var inte sugna på att åka till affären och köpa mer grejor 2 timmar innan kalaset började. För alla reservgrejor vi hade köpt extra "fall i fall", hade gått åt till dom andra fyra barnen vars föräldrar också sket i att det fanns en sista anmälningsdag.
När pojkens pappa ringde hade han inbjudningen i handen för där hade han hittat vårt telefonnummer. När jag sa till honom att sista anmälningsdagen var på måndagen så tittade han på lappen och sa "ja just det, det var det."
Alltså har han fått lappen och skitit i den i fem veckor tills grabben kom hem och sa att det var kalas.
Pappa O
19 december 2010 17:25
Rätt eller fel vet jag inte men man behöver väl inte vara idiot för det?
Mats Lindestam
20 december 2010 10:28
Det finns inget rätt här. Det är bara fel, full stop.
Jag respekterar inte människor som inte respekterar mig.
"Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det gören I ock dem."
När pojkens pappa ringde hade han inbjudningen i handen för där hade han hittat vårt telefonnummer. När jag sa till honom att sista anmälningsdagen var på måndagen så tittade han på lappen och sa "ja just det det var det."
Alltså har han fått lappen och skitit i den i fem veckor tills grabben kom hem och sa att det var kalas.
När jag tittade i min ordlista så var det ordet idiot som beskrev symptomen.
Nä, man behöver inte vara idiot för det men vissa kan tydligen inte låta bli att vara det ändå.
Wiveca
20 december 2010 13:17
Oj oj oj käre Masse Mysing! Du vet väl att det snart är jul? Tomten lär inte komma till dig utan du får nog köpa dina egna julklappar! ;-)
Mats Lindestam
20 december 2010 15:08
Ja, då skiljer sig inte detta året från något annat år.
"Stå på dig, annars gör någon annan det."
Anette, Sandras mamma
20 december 2010 21:44
Jag utgår ifrån att du, Wiveca, inte har osa-datum på dina inbjudningar.
Vi har det på våra iaf och det utav en anledning: för att vi ska hinna handla mat, läsk, godispåsar mm så att det räcker till alla.
Pappan ifråga tycker jag uppträder ganska nonchalant, tydligen har han inte ens läst lappen utan bara letat efter vårt tel.nummer Om han hade läst lappen så hade han sett att sista anmälningsdatumet var passerat.
Nu vet vi ju inte om pojken blev ledsen, pappan kan ju ha löst situationen, det är ju något som du bara tar förgivet.
Jag anser att vi har handlat rätt, tiden fanns inte att hinna köra och handla fler godispåsar eller fixa mer mat. Varför ska jag ha dåligt samvete? Jag varken vill eller kan ta ansvar för vad andra föräldrar gör eller inte gör.
Vi skickade ut inbjuningar till alla i klassen, sen måste ansvaret att läsa den ligga på varje barns föräldrar och ta ställning till om deras barn ska gå eller inte.
Hade reaktionerna varit dom samma om det hade handalt om vuxna?