Direktlänk till inlägg 31 juli 2011
Jag säger: "- Kattjävlar som skiter i min trädgård!"
Kattvänner/Kattägarna säger: "- Det är nog igelkottar."
Jag googlar och säger: "- Nej, igekotten skiter som ett lillefinger, rakt, svart och tunnt."
Kattvänner/Kattägarna säger: "- Det är nog rävar."
Jag säger: "- Sedan rävpesten, 1900-sprättihönsaskit, så har jag inte sett en räv, i Tågarp, ens på vykort."
Det kan ju vara någon av alla lastbilschaufförer, som kör förbi på 110:an här utanför, som stannar till nattetid och "lassar". Av storleken att dömma så skulle det mycket väl kunna vara resterna av något supersized hamburgermeal.
Det kanske är Bjärven?
Allt annat verkar ju mer rimligt än att det verkligen skulle vara någon av alla de halvdussinet katter som stryker runt i kvarteret.
BTW: Varför skaffar man en katt och sedan låter den vara ute? Vad är meningen med ett sådant husdjur, "utekatt"?
Kan man inte bara mentalt annektera en hare på fältet och betrakta den som sin "utehare". Dessutom slipper man besväret med att asa hem den och sätta på ett halsband och lära den stryka runt i kvarteret och skita på gräsmattorna. Man kommer man att ha lika mycket kontakt med sin "utehare" som sin "utekatt". Ingen skillnad där!
Jag säger: "- Kattjävlar som skiter i min trädgård!"
Och det är min övertygelse tills jag är överbevisad om motsatsen.