Det pågår avancerad fotvård här hemma. Sås i påse och läkargaffa. Undrar om det är mer än förhårdnader som ramlar av efter detta?

Nästa tillskott i USAs konståkningslandslag.

Till och med snapsen har fått julslips.

OK, vem har släpat in HBT-Mozartkulor bland vårt julgodis?

Efter att ha boxat ner Sandra i sängen igen och tvingat henne att låtsassova, så kunde vi fortskrida med att fira hennes 8-årsdag.

Furkost och paket på sängen.

Fast frukost på sängen är överskattat. Frukost på sängen avnjuts bäst vid köksbordet. 

Grattis på 8-årsdagen älskling, jag älskar dig! 

I går kom jag och Sandra att prata om den lilla killen som blev påkörd av tåget i Billeberga för en tid sedan.  Jag vet inte om det var ett försök från Sandra att mildra effekten av händelsen. Hon berättade att Tristan, som killen hette, hade en lillasyster så att Tristans föräldrar inte var helt ensama efter olyckan. 

Det var fin tanke men jag förklarade för Sandra att jag personligen inte tyckte att det inte spelade någon roll. Även om man har tio barn och ett barn dör så är det svårt att trösta sig med att man har nio barn kvar. Medan vi pratade om det så fick jag en ingivelse att det var tid att berätta för Sandra om Sara. 

Så när vi kom hem och efter att jag och Anette hade diskuterat så visade vi bilderna på Sara och berättade om henne för Sandra. 

Sandra första reaktion var att hon blev jätteglad över att ha en "Storasyster". Det är svårt att tänka storasyster när vi bara har bilder på ett spädbarn. Sandra hade massor av frågor och hon lyssnade spänt när vi berättade.

Det var inte förrän på kvällen det kom en backlash och hon blev jätteledsen och tänkte på vad vi hade berättat. Vi bestämde att Anette och Sandra skulle åka in och hälsa på Sara på kyrkogården idag så det gjorde dom. Sandra har varit vid graven många gånger men från och med nu har det en helt annan innebörd.

Igår var jag det luncha i Lund med men Cecilia Krantz på agendan.

Vi var tidigt ute för det ingick lite "strolling" på Nova Lund innan dess. H&M, BR-Leksaker & Glitter för Sandra och Stadium, Intersport och Kjelles för mig.

Men även innan det så var jag tvungen att ta en sväng inom Victoriastadion för att plocka upp mitt nysträngade badmintonrack. Det var när jag hade gjort det som jag begick ett fatalt misstag. Vi dröjde oss kvar för att titta lite på några killar som spelade Squash och jag förklarade allt vad vet om Squash för Sandra. 

När jag var färdig med det, femton sekunder senare, fick jag den ljusa iden att gå in i den lilla shoppen dom har vid sidan om receptionen. Där hittade Sandra en bedårande klänning och ett par korta tights/shorts. Svindyra impulsköp ger mig verkligen frossa i varje cell i min kropp men jag kunde inte låta bli. 

Jag tror att det kommer att betala sig för varje stor idrottkarriär börjar ju med att man ordnar rätt utrustning. Visst är det så?

Idag var det julavslutning på Billeshögskolan med stor julkonsert. 

Här är tvåorna när dom, inte gör bort sig, på "Mössens Julafton".

Efter det var det återsamling i klassrummet.

Där tog man hand om och sjöng för dom som råkar fylla år under jullovet. Man fick till och med plocka en present ur "hemliga hattlådan".

Vad avundsjuk jag blev. Under min nästan tjugoåriga skolkarriär har jag inte vare sig blivit sjungen för eller fått någon present bara för att jag hade oturen att fylla på sommarlovet. Not fair!

Till sist blev det äntligen (Äntligen, mest för att jag kände mig både varm och fånig i tomtemössan som jag lite tokroligt tog på mig på morgonen när vi skulle åka) dags att dra sig hemmåt med stort kramkalas.