Rapa inte i balaklavan efter att du har druckit öl. Det går rakt upp i ögonen och svider.

Pust, sitter i soffan, mätt och helt slut efter dagens strapatser. Vi tog ett gemensamt beslut att INTE åka kvällsskidåkning i kväll. 

Idag har det varit helt underbart igen, fast på ett annat sätt än igår. Det verkar vara kutym med varannandags väder här i Åre. 

Sprutsnödimman ligger tung över byn men kommer man över det molnet så var vädret perfekt. -19 grader, sol och klarblå himmel. 

Vi tog oss in till Åre By idag för att bränna lite lagg. Vi tog oss även upp på skutan för att se vad det hade att bjuda på. Skutan var på sitt bästa humör. -10 grader och ingen vind. Sandra var lite skeptisk till att åka ända upp på berget men när hon väl var där var hon väldigt nöjd.

När vi var färdiga med skidåkningen fick vi för oss att vi skulle vara lite kulturella. Därför tänkte vi att vi skulle åka och titta på ett till vattenfall. Idag bar det av till Tännforsen. Genom att förlita oss på att Google Navigator skulle ta oss till Tännforsen så höll vi inte på att komma dit alls. Den hittade helt enkelt inte dit. Vi borde ha gett upp hoppet om Google Navigator när den inte kunde hitta till Grand i Mölle. Vi är väl förlåtande av oss och tänkte väl ge Navigator "the benefit of the doubt". Det var ju vårt misstag. 

Till sist hittade vi dock dit. Då hade dock solen gått ner och temperaturen med den. -25 grader är svinkallt. Det till trots så var Tännforsen pampig.

Tjejen på turistcentrum tyckte att vi skulle ta på oss broddar när vi skulle gå ner till forsen. Vi tittade väldigt skeptiskt på varandra. Tyckte hon att vi såg ut som pensionärer? Dessutom hade vi ingen aning om hur vi skulle sätta på oss dem.

När vi kom tillbaka till Tännforsens turistcentrum så föll Sandra och Anette ner på knä och tackade vår herre för att vi fått låna "Broddar". 

Det var verkligen svinhalt på Tännforsens strand p.g.a vattendimman från vattenfallet. Broddar blir kanske årets julklapp, i år, hos fam Lindestam/Andersson? Inte snyggt men praktiskt.

Vissa som tittar på denna bilden kan med säkerhet säga att klockan är 11:00.

Det är nämligen först då man kan få två Lumumba Sr och en Lumumba Jr på Restaurang Kastrullen i Sadelbacken. Det har vi inte missat en enda dag, traditioner skall följas.

I dag har det snöat hela dagen, helt underbart! Det är få skaker som kan får en på så gott humör som lite riktig snö i backen. -9-gradig, sakta singlande snö. Det är nästan synd och skam att man inte har en Ultra-HD kamera.

Vi är sjukt nöjda med vårt boende. I år bokade vi inte någon stuga utan vi valde att bo på Åre-Björnens hotell. Fast den är nästan mer stuga än någon annan stuga vi har haft.

Det bästa med allt är värmeslingorna i klinkern på toaletten. Jag funderar på att sova inne på toa. Om värmeslingorna värmer så gott om fötterna borde de göra underverk med all träningsvärk i vader, lår, rygg, nacke, osv...

Det enda jag inte är helt kontant med i lägenheten är att det inte finns någon kaffekokare utan en Perkulator.

Någon mer klyddigt sätt att laga kaffe har jag inte varit med om. Jag fick ringa min mor och fråga hur man gjorde kaffe i en dylik. Jag tänkte lite fördomsfullt att "gamla" människor (födda före 1945) måste ju veta hur man handhar en perkulator. Min mor visste inte men slog upp hur i en kokbok. Häll i vatten i kannan, tillsätt kaffebönor och koka i 3-5 minuter. 

Det låter lätt men något mer stokastiskt kaffe har jag aldrig smakat. Fast man kan gör likadant varje gång så blir det allt mellan the och tjära.

Till sist, just for the record, om någon lärare råkar läsa. Sandra är mycket flitig med sina läxor.

Förmiddagen ägnades åt skidåknig i Åre Björnen, men efter lunch fick vi för oss att vi skulle åka skidor i Åre By. Vi tog skidbussen in till byn. Det var när vi skulle hem som det tjorvade till sig. Vi fick för oss att vi skulle åka skidor mellan Åre By och Åre Björnen. Vi hade inte riktigt koll på tiden och det slutade med att vi blev stående mitt i skidsystemet i en lift som slutat gå till Björnen. 

Det var när Sandra oombedd välvilligt berättade hur kissig hon var och hur mycket hon frös och jag, stressad, försökte få igång GPS:en på min telefon som vår frälsare kom, en skoteråkare från SLAO. Jag frågade om han visste en väg tillbaka till Åre Björnen, som inte innebar att gå uppför en skidbacke. Han erbjöd sig dock att köra oss tillbaka till Björnen. Sandra fick åka tillbaka på skotern och jag och Anette fick tolka bakom. Det var dock helt ok för oss. 

Slutet gott allting gott skulle man kunna tycka. Det blev ju en upplevelse i sig. Jag kan dock inte bli av med känslan att jag borde tillverka mig en dumstrut.

Firma Lindestam/Andersson, nu lite vildare.

-25 grader i Mora. 

Väldigt rosiga om kinderna checkade vi ut från Hotell Siljan och gick mot bilen för att fortsätta resan mot Åre.

Det fina med att det är -25 grader är inte bara att det inte känns som -25 när väl bilen har blivit varm. Det är också att allting blir så vackert och frostigt. Här är kavalkad av vackra vyer på vägen mot Åre.

Vi valde att göra en tradition av att titta på vattenfall på våra resor. På vägen mot åre stannade vi till för att titta på Ristafallet. Det är mäktigt med ett fruset vattenfall.

Den vackraste vy har vi dock till sist. Efter misslyckandet förra året fick vi i år revanch med råge. Åreskutan dränkt i sol. Det är mäktigt att komma på E14 och åka in mot Åre.

Vädert är viktigt i fjällen. Det är bara -11 grader i Åre. Som lök på laxen har vi fått trevliga grannar på hotellet.

Idag bar det av mot Åre. Tidigt som attan.

I år hade vi en annan plan än tidigare. I år skall vi ta en övernattning i Mora och inte köra hela vägen till Åre i ett sträck. Vi ville prova någo nytt eftersom förra årets plan inte var någon höjdare, sova i sovsäck, i bilen, i minusgrader, på en parkering i Vansbro.

Det var kanonväder hela vägen upp till Mora och det gick väldigt smidigt, tyckte jag. Det knorrades en del i bilen över att jag ett väldigt regelbundet urineringsbehov, 1 ggr/10 mil. Kan det vara ett ålderstecken?

Hotellet i Mora var lite sådär. Rummen liknade mest dåligt renoverade ettor på Silver-/Koppargården i Landskrona. Det var ok att sova en natt i men inte mer. Tjock-TV, hallå!?

I Mora gick vi en lite Ture-Turist runda, men det var kallt som f-n så det blev vad man kunde se runt hotellet. Givetvis var vi tvungna att se Vasaloppsmålet.

Efter en god middag (fläskfile, bearnaise & klyftpotatis) på den indiska restaurangen Masala var det dags att gå och lägga sig. Alla var helt slut runt 19:00 snåret.